:(

0kommentarer

Jag och hundarna har tillbringat våra dagar ute på landet sen onsdagskväll. Och det känns sorgligt att jag var tuvugen att lämna landet och åka in till stan igen.Jag trivs som fisken i vattnet ute på landet.Det är många som undrar hur jag kan vara där ute helt ensam.Jag är inte ensam utan jag har ju mina hundar.Jag bry mig inte så mycket om jag har folk runt och kring mig eller inte.Bara jag få vara ute på landet gör mig överlycklig.Att ha nära till naturen,sjön och kunna gå kläd som man vill utan att folk kollar konstigt på en är så himmla underbart.Om det är något jag klarar mig utan är det alla äckliga ormar.Som i går kväll när jag satt ute i trädgården och jobbade så fick jag syn på en orm jävel.Jag har nog aldrig sprungit så fort som jag gjorde då.Jag sprang mot husvagnen samtidigt som jag skrek åt hundarna att komma.Jag låste in oss ett par timmar i husvagnen innan jag vågade ge mig ut igen.Och nu sitter jag här hemma i lägenheten och väntar på att tvätten ska bli klar i tvättstugan.

Kommentera

Publiceras ej